Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Stockholms läns landsting bedriver ett kvalitetssäkringsprojekt, Qualitative Assessment of Psychotherapy in Sweden (QAPS). Denna uppsats syfte var att undersöka patienters upplevelser av att delta i QAPS. Det har bara gjorts ett fåtal liknande undersökningar tidigare. Psykoterapiutvärderingar har visat sig ha positiva bieffekter för deltagande patienter. Denna undersökning genomfördes med både enkäter och intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan terapeuters känslor och behandlingsutfall. 27 terapier undersöktes, som ingick i forskningsprojekt på Ericastiftelsen; Erica Process and Outcome Study (EPOS) och Målprojektet. Terapeuternas känslor undersöktes med hjälp av självskattningsformuläret Feeling Word Checklist (FWC) och samband mellan skattningar och behandlingsutfall mätt med Children´s Global Assessment Scale (CGAS) undersöktes. Sex psykoterapier analyserades kvalitativt utifrån terapeuternas beskrivningar av terapin i regelbundet ifyllda formulär. Huvudresultaten visar att distans i terapins inledningsfas var förknippat med sämre utfall.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället.Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud.Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa.Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk?hermeneutisk analysmetod.Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Handledning anses idag vara av påtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgående psykologiska effekter som exempelvis utbrändhet hos yrkesutövaren. Det ses även som en kvalitetssäkring till att korrekt arbetssätt används och att fokus bibehålls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlägga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsättningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat på att undersöka mening i varje utsaga.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.

 Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan terapeuterna, där en terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.